Zontas arbete under 100 år

Under 1800-talet höjdes allt fler röster för jämställdhet mellan könen. År 1848 hölls den första konferensen om kvinnors rättigheter i Seneca Falls, USA. I Sverige publicerade Carl Jonas Love Almqvist ”Det går an” 1839 och Fredrika Bremers ”Hertha” kom 1856. Industrialismen ändrade levnadsmönster. Kvinnors rätt till utbildning och arbeten, deras myndighet och rösträtt blev heta ämnen. Lagar skrevs om under protester. Under första världskriget 1914-1918 fick allt flera kvinnor nya arbetsuppgifter och ville inte återvända till begränsningen i hemmen. I Sverige fick kvinnor rösträtt 1919, blev valbara och kunde rösta för första gången i riksdagsvalet 1921.

Starten 1919

Non-Governmental Organizations, NGOs, uppstod främst i USA. Zonta bildades av lokala klubbar och ville stärka medborgarnas roll i samhället, vid sidan om regeringsorganen. Så tillkom bl a Rotary och Lions för män och Zonta för kvinnor.

Den 8 november 1919 bildades The Confederation of Zonta Clubs (9 st) vid ett möte i Buffalo, delstaten New York. Drivande var Marian de Forest, skribent och charterpresident i Buffaloklubben. Mary E. Jenkins, publicist från klubben i Syracuse, valdes till organisationens president. Stadgar antogs och mötet valde namnet Zonta,
ett ord från en Sioux-indiansk dialekt som betyder ’hederlig och pålitlig’. I New York 1921 hölls Zontas första Convention, vårt högsta beslutande organ. Zontas syften bestämdes: att arbeta för organisationens tillväxt samt att främja
professionalism bland kvinnor och kamratskap mellan medlemmar.

Zonta fick en sekreterare 1924 och centralt belägna kontorslokaler i Chicago 1928. Ett strikt klassifikationssystem för medlemmarnas yrken utvecklades. För att kunna påverka samhället skulle medlemmar ha ledande ställning inom profession eller affärsverksamhet. För att säkra bred kunskap fick en klubb bara ha en medlem i varje klassifikation.
Klubbar organiserades i Kanada och vid Convention 1926 ändrades stadgarna så att klubbar skulle kunna bildas utanför Nordamerika.

Entusiastiska zontor organiserade nya klubbar, mest inom USA, och en trio gjorde en vänskapsresa i Europa 1929 för att sprida Zontas budskap. Utåt gjordes insatser för att påverka lagar om kvinnors arbetsvillkor och bistånd gavs till behövande kvinnor och barn i Turkiet och flickor från Serbien.

1930 – 1945

Tiden präglades först av depressionen och sedan av andra världskriget. Zonta växte långsamt men vidgade sina vyer.
I Europa bildades en klubb i Wien 1930 och en i Hamburg 1931. År 1940 hade Zonta sex distrikt och totalt 4300 medlemmar. Convention 1930 antog namnet Zonta International, ZI, och lade till ett syfte: Work for the advancement of understanding, goodwill and peace through a world of fellowship of executive women, women in business and professions united in the Zonta ideal of service.

Convention 1935 antog ytterligare ett viktigt syfte: Improve the legal, economic and professional status of women.
År 1944 kom det att lyda: Improve the legal, political, economic and professional status of women. Ett program med stipendier inom rymd- och flygteknik startades 1938 till minne av Zontamedlemmen och flygpionjären Amelia Earhart som försvann 1937. Under kriget ställdes två Conventions in och Zonta försökte stärka fredsansträngningar.

Ett informellt serviceprojekt ordnades till stöd för kvinnors krigshjälp i Storbritannien. Den första svenska Zontaklubben bildades i Stockholm 1935. Drivande var textilkonstnärinnan Elsa Gullberg som kontaktats av en zonta i Boston.

Bland tidiga medlemmar märks bl a Kerstin Hesselgren (en av de kvinnliga riksdagsledamöterna 1921), Karin Kock (professor och Sveriges första kvinnliga statsråd), Nanna Schwartz (första kvinnliga professorn i medicin), Estrid Ericsson (grundare av Svenskt Tenn) och Eva Andén (Sveriges första kvinnliga advokat). Senare kända namn var Barbro Alving (signaturen Bang) m fl.

Tiden efter andra världskriget

Nu ritades världskartan om. Tyskland delades och en ’järnridå’ kom att separera två intresseområden i Europa. Nya stater skapades i Mellanöstern. Indien, Pakistan och Indonesien blev oberoende länder. Vietnam delades i två. Efter kinesiskt inbördeskrig bildades Folkrepubliken Kina och Taiwan. Nationernas Förbund från 1919 hade inte förmått förhindra andra världskriget. Men erfarenheter av internationellt samarbete blev en grund vid skapandet av en ny fredsorganisation,  Förenta Nationerna, FN.

Zonta International var en av de NGO:s som representerades vid FN:s öppningsmöte i San Francisco 1945 och har kontinuerligt stöttat FN:s arbete sedan dess. 1946 bildades The Commission on the Status of Women, CSW, som FN:s särskilda organ för kvinnor. CSW sammanträder årligen, har 45 medlemmar och medlemskap
roterar mellan FN:s medlemsländer enligt ett särskilt system.

I en fredligare värld kunde Zonta växa och bli en mer aktiv organisation. 1956 hade vi över 12000 medlemmar i 379 klubbar i 14 länder. Ett första formellt internationellt serviceprojekt antogs för perioden 1946-48, ”Action for World Peace”. Zonta ville uppmuntra och utbilda medlemmar att aktivt delta i samhället, både nationellt och internationellt.

1952 antogs nästa projekt, ”Friendship Project”, för att stärka yrkesmässigt och kulturellt utbyte mellan medlemmar i olika länder. Samma tankar präglade klubbarna internt. Många medlemmar var de första kvinnorna i sina positioner (t ex domare, överläkare, rektorer) och inbördes stöd var viktigt.

Klubbarna i Europa var spridda och tillhörde först inga distrikt. Nordiska konferenser ordnades några gånger då man mest diskuterade organisationsfrågor. 1962 blev de nordiska länderna Distrikt 13 med 31 klubbar. Övriga europeiska
länder blev Distrikt 14.

1960- och 1970-talen

Detta var en intressant tid för kvinnor. Ett par blev premiärministrar: Indira Gandhi i Indien och Golda Meir i Israel. Proteströrelser uppstod, somliga radikala. Feminismen etablerades och allt fler män började stödja kvinnors krav.

Helvi Sipilä, advokat och medlem i Helsingfors Zontaklubb, blev president i Zonta International 1968-70, den första från ett land utanför Nordamerika. Hon representerade Finland i FN och blev 1972 biträdande generalsekreterare i FN, den första kvinnan på den nivån. Hon ledde FN:s första världskonferens för kvinnor i Mexico City 1975 och initierade bildandet av UNFEM, FN:s utvecklingsfond för kvinnor (som numera ingår i UN WOMEN).

1979 antog FN the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination of Women, CEDAW, vårt hittills viktigaste dokument om kvinnors mänskliga rättigheter. Zonta fortsatte att växa. Under Helvi Sipiläs presidenttid bildades klubbar i fem länder i Afrika. Nästa tvåårsperiod skapades sju klubbar i Asien. Arton klubbar i Australien
och Nya Zeeland kunde bilda ett distrikt 1974.

Många klubbar tillkom i Sverige och Finland. 1978 blev födelseår för klubbar i Trosa, Kristianstad, Luleå och Karlstad.
Ambitionerna inom stödjande insatser växte också. Det framhölls att Zonta inte skulle syssla med traditionell välgörenhet utan arbeta långsiktigt och hjälpa kvinnor att hjälpa sig själva. Klubbar uppmanades att ge pengar till de gemensamma internationella projekten, inte bara till sina lokala.

1980-talet

Nu var världspolitiken komplicerad. Vietnamkriget pågick till 1973 men kalla kriget och kapprustningen fortsatte. Sovjet invaderade Afghanistan. Efter Mao Zedongs död började Kina ändra sin ekonomiska politik. Shahen av Iran störtades 1979 och långvarigt krig uppstod mellan Iran och Irak. Med utvecklingen av välfärdssamhällen i Europa, inte minst i Norden, fick kvinnor bättre laglig ställning och ökande samhällsservice.

FN:s andra världskonferens för kvinnor ägde rum i Köpenhamn 1980 och en tredje i Nairobi 1985. Tillväxten inom Zonta skapade nya frågeställningar, inte minst organisatoriska och ekonomiska. 1982 fanns 900 klubbar i 50 länder, de flesta fortfarande i USA. Delvis svåra processer ledde till förändringar:
Zonta International flyttade till nytt kontor i Chicago och anställde en ny, stark vd. Distriktsguvernörerna hade varit medlemmar i internationella styrelsen som 1982 kom att bestå av 25 personer. Detta ändrades så att hela styrelsen valdes av Convention och fick 11 medlemmar. Medlemsavgifterna höjdes stegvis.

För att på ett professionellt sätt förvalta servicemedel bildades 1985 en separat stiftelse, Zonta International Foundation, ZIF. Det ansågs fördelaktigt för organisationer som Zonta att äga sina lokaler och 1986 köptes en byggnad i Chicago med ZIF som formell ägare. Det stora Distrikt 13 delades vid Convention 1986 i tre. Finland blev D20, Sverige
blev D21 och övriga nordiska länder förblev D13. För att möjliggöra inval av män i klubbarna ändrades stadgeformuleringar 1988 vid Convention i Helsingfors, den första i Norden.

1990-talet

I november 1989 föll Berlinmuren. Tyskland enades året därpå. Snart hade alla Östeuropas länder folkvalda regeringar. Sovjetunionen krackelerade i ett Ryssland och flera separata stater. Jugoslavien splittrades under våldsamma krigshandlingar. Krig uppstod i Somalia och flera länder i Afrika. I Sydafrika upphävdes apartheid och en ny konstitution infördes. I Kina krossades en fredlig demonstration för demokrati. Sovjets kollaps och oroligheter i Afrika ledde till trafficking av kvinnor i stor skala.

FN firade 50 år 1995 och höll en fjärde världskonferens för kvinnor i Beijing. Många zontor deltog, även ZI president Folake Solanke, den första från Afrika. Hon lyfte Zontas internationella perspektiv och lyckades få företräde hos FN:s generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali i New York, då hon bl a argumenterade för ökat erkännande inom FN av NGO-arbete. 

Intresset för traditionellt ideellt arbete började avta och påverkade flertalet NGO:s. Zonta såg medlemsantalet minska (från som mest ca 36 000 i mitten av 1990-talet) och sökte möjligheter att vända trenden. Krav för medlemskap i klubbar förenklades. Många zontaklubbar startades i nya länder, några kanske förhastat. Distriktsindelningen gjordes om. D17 i Asien delades i tre och det mycket stora europeiska D14 delades i fem.

Klubbar i de baltiska länderna inkluderades i de nordiska distrikten och Lettland kom från 1993 att tillhöra det dittills svenska D21. Stadgar för ZI hade efter många ändringar blivit ett lappverk och nya reviderade
stadgar antogs av Convention 1990. Det främsta syftet blev nu: To improve the legal, political, economic, educational,
health and professional status of women.

Från millennieskiftet

Västvärldens demokratier hade upplevt relativt lugn men 11 september 2001 styrde två flygplan in i World Trade Center i New York och Pentagon i Washington DC. USA med allierade invaderade Afghanistan och hjälporganisationer evakuerades. Irak invaderades 2003. Religiösa och etniska motsättningar i regionen förvärrades. En finanskris startade i USA 2008 med verkan i stor del av världen. Den s k Arabiska våren 2010 ledde dessvärre till omvälvningar och krig, som kuliminerat i Syrien. Migration orsakad av krig och ekonomiska klyftor har ökat starkt.

Global uppvärmning och andra miljöproblem har kommit att ses som de stora hoten. Kvinnor har med tiden fått starkare ställning i världen men reaktionära krafter har fått ett uppsving och riktas även mot kvinnors rättigheter. Zonta International har försökt stärka organisationen genom att förenkla arbetsmetoder, reducera kostnader samt modernisera och effektivisera sin kommunikation.

Våra gamla klassifikationer passade inte nutida arbetsmarknad och byttes 2002 till ett system som ansluter till ILO:s. En ny hemsida presenterades och vår officiella publikation The Zontian fick ny form men sedan allt färre tryckta nummer. Medlemsavgifter har höjts, bl a så att de täcker administrationen av ZIF vars intäkter helt kan gå till service och så att vissa kapitalreserver byggts upp.

Zonta har nu ca 29 000 medlemmar i 63 länder, största gruppen finns i Europa. De nordiska länderna har blivit mer aktiva och har nominerat kandidater till många internationella poster, även i kommittéer. Göteborg blev värd för Convention 2002. En rad zontar från Norden har valts till internationella presidenter för ZI: Margit Webjörn 2002-2004, Beryl Sten
2008-2010, Maria José Landeira Oestergaard 2014-2016 och Sonja Hönig Schough
2016-2018. Olika frågor kom att dominera deras mandatperioder. Här är några:

Margit verkade för påverkansarbete och införde arbete mot trafficking på Zontas agenda. Ett tänkt serviceprojekt i Afghanistan fick efter 11 september-attacken ersättas med ett mindre som genomfördes av en lokal organisation.

Beryl stärkte relationerna med FN och Zonta kunde påverka detaljerna i de projekt vi ville stödja. Men Zontas ekonomi tvingade henne att föreslå svåra beslut. Zontas egen byggnad lades ut till försäljning. En mindre yta i en kontorsbyggnad köptes av ZIF men godkändes inte av ZI. Ledningen av ZIF övertogs av ZI:s styrelse och vd byttes ut. Både Zontas byggnad och det nyinköpta kontoret såldes och Zonta flyttade till hyrda lokaler med lägre kostnader i Oak Brook utanför Chicago.

Maria José fortsatte att främja påverkansarbete. Både hon och Sonja har på olika sätt försökt effektivisera arbetet och öka antalet medlemmar, bl a genom nya typer av medlemskap.

Stödjande insatser och påverkansarbete

Zonta har en lång tradition av stödjande insatser, både internationella och lokala. Zonta är en av FN:s främsta samarbetspartners bland NGO:s, ofta uppmärksammad under möten med CSW. De nordiska länderna var länge måttligt aktiva – vi hade våra välfärdssystem och såg inte behoven. Men med ökad medvetenhet om vår omvärld växte intresset för de internationella projekten som beslutas av Convention. Bland projekten kan nämnas:

  • 1962-1976: Vocational and Teacher Training Center for Women in Ramallah, Jordan, det första som genomfördes av ett FN-organ.
  • 1982-1988: The Well Water Project in Sri Lanka, som befriade kvinnor från ständig vattenhämtning.
  • 1998-2002: Prevention of Female Genital Circumcision in Burkina Faso, ett problem som först aktualiserades i Zonta genom en resolution från Sverige.
  • 2000-2004: Eliminating Maternal and Neonatal Tetanus in Nepal, som gav många kvinnor vaccination mot stelkramp och upplysning kring förlossningar.
  • 2000-2004: Reinventing India, Preventing Violence Against Women and Girls, ett
    projekt med flera delar som gav resultat men var svårare att förklara
  • 2002-2006: Bosnia and Herzegovina Anti-Trafficking Community Mobilization Project
    som stöttade grupper och individer för att bygga lokal motståndskraft.
  • 2008-2010: Prevention of Mother-to-Child Transmission of HIV in Rwanda, som gav
    mödravård och stöd till självförsörjning i samarbete med landets regering.
  • 2016-2020: Let Us Learn Madagaskar, som bidrar till flickors utbildning i ett av
    jordens fattigaste länder.

Våld mot kvinnor är ett globalt mänskligt och samhälleligt problem som engagerar Zontaklubbar i hela världen. Convention i Paris 1998 antog Zonta International Strategies to Eradicate Violence against Women and Children, ZISVAW, som ett permanent program. Det har utvecklats så att medel nu ges till projekt på samma sätt som till internationella serviceprojekt. Aktuellt projekt 2018-2020 är Ending Child Marriage, som stödjer insatser för ett slut på barnäktenskap i 12 länder i Afrika och Asien.

Zontas permanenta utbildningsprogram för kvinnor har utökats och omfattar nu dessa stipendium:

Klubbars lokala stödjande insatser har varierat över tid och beroende på ekonomiska, politiska och kulturella förhållanden i respektive länder. Projektens storlek omfattar allt från utdelande av mindre stipendier till bekostande av skolbyggnader för flickor i fattiga miljöer. Mera praktisk hjälp förekommer, såsom hembesök och språkträning samt
distribution av förlossningsmaterial. 

Zonta såg sig länge främst som en stödjande organisation. Men det blev efterhand klart att vi i högre grad måste påverka lagar, tillämpning av lagar och allmänna attityder för att förbättra kvinnors villkor. Det fanns visst motstånd – man förväxlade ’advocacy’ med ’lobbying’ som har negativ klang för många. Men Zontas påverkansarbete har
nu fått större anslutning, det sker inte för ett specialintresse utan för halva jordens befolkning och för det allmänna bästa

En milstolpe uppnåddes i juni 2017 då zontor från hela USA samlades i Washington DC till bokade besök på respektive senatorers kontor med väl förberedda yrkanden. Zontas påverkansarbete utförs på alla nivåer:

  • internationellt – genom ZI och främst i relation till FN
  • nationellt – genom distrikt och areor
  • lokalt – genom klubbar och grupper av klubbar.

Varje höst agerar Zonta i kampanjen ’Zonta Says NO to Violence Against Women’ i alla världsdelar. Den lanserades vid Convention 2010 i San Antonio, Texas. Efter beslut av Convention 2006 är Zontas främsta syfte:
To improve the legal, political, economic, educational, health and professional status of women at the global and local level through service and advocacy.

Denna historik har sammanställts av Margit Webjörn (tidigare internationell president i ZI) från allmänt kända fakta, ur eget material samt ur Zontapublikationer. Ett särskilt tack till Eva Nielsen, historiker och medlem i Köpenhamns Zontaklubb II.